Oj oj !

Få se om vi får ihop någon blogg idag. Sekreteraren är höst trött och jag är på dåligt humör och känns som jag skulle bara vilja boxas. 

Men vad gör man då,  då allt känns skräp,  jo tar sej i nacken och försöker göra något åt saken, nacken som är sjuk från förr 😣...!

Men kanske vi tar och drömmer oss så långt tillbaka som till min ungdomstid 😮

Då jag var 17 år började jag sy kläder, klänningar med hjälp av mamma. Efter en tid började jag sy på beställning, bland annat tre brudklänningar sydde jag. Jag bodde hemma tills jag va 21 år det var då jag flyttade till Helsingfors, jag sökte jobb på arbetsförmedlingen, och fick jobb på Eira sjukhuset, där jobbade jag ca 1år.

 Efter det for jag till Kronoby folkhögskola vintern 1944/1945. I Kronoby var Signe Strömborg rektor, det var sista året hon var i tjänst, hon var en sträng rektor som inte tolererade danser och kortspel mm. Men vi tog oss faktiskt ut på tjyvens via fönstret och for på dans ibland 😅.

 Det är bland annat i folkhögskolan jag lärde mej att inte sträcka sej över bordet efter mat utan man passar maten vidare medsols och sträcker man sej över någon annans tallrik ber man om ursäkt. I Kronoby vävde jag bland annat ett täcke som jag ännu har kvar. Vi lärde oss även att färga garn och andra hushålls sysslor, men vävningen var viktigaste. Pappa var av den åsikten att alla vi tre flickor skulle gå i folkhögskola.

Efter folkhögskolan bodde jag en tid på Bergö för att sedan börja jobba i Vasa. 

Min första arbetsdag i Vasa tog min väninna med mej till sin egen arbetsplats vid  skofabriken , där konstaterade arbets ledaren att jag kunde sy skor och fick jobbet, men jag sa upp mej följande dag 😉, jag ville inte sy skor.

 Jag for istället till en sömmerska som sydde klänningar åt societeten, men efter en tid bytte jag till ett ställe där man sydde en klänning per dag, vilken skillnad från fina festklänningar till vardags klänningar men jag tyckte om det senare arbetet för det gick undan.

Men sedan tog syandet slut när Erik min blivande man kom med in i bilden och vi förlovade oss, då var jag 25 år och jag flyttade hem till mamma och Erik började jobba på Norrskär efter sitt tidigare arbete i hamnen.

Efter ett års förlovning , gifte vi oss Midsommaren 1948 och jag började följa med till Norrskär med Erik. An efter krävde Eriks jobb vidareutbildning och Erik var tvungen att fara till Åland i navigations skola. Utbildningen till lots krävde en viss tids sjöpraktik utomlands. Under denna praktiktid föddes Eivor. 

Min syster Mirjam och jag bodde hemma hos mamma första åren efter giftermålet eftersom båda hade vi våra män på sjön. Senare lagade Erik och jag iordning vinden hos mamma och bodde där första åren. Där fanns varken vatten eller slask, allt skulle bäras in och upp och ner och ut 😊

 Nu är jag på mycket bättre humör då jag har fått upp ångan och drömt mej tillbaka.

 Men nu säger jag hej och Godnatt så fortsätter vi en annan gång.

Ha det gott !

Greta

 Hej på er !

Vi går mot mörkare tider och nu är det väl dags att skriva lite i bloggen 😃

Det har varit en härlig sommar med vackert väder och flera små utflykter.

Vi var till Korsnäs med Eivor och Leif, till Gruvtrollet och blev guidade av Göran, som berättade om gruvdriften och olika stenarter, det var mycket intressant. Vi var även flera gånger hem till hemgården som Eivor och Leif besitter, fina kvällar som kunde dra ut ända till klockan 21 innan jag kom mej hem.

 Monika lämnade på Bergö i flera veckor och kom och träffade mej ofta och jag va till henne och beundrade hennes odlingar. Jag kunde sitta på trappan och njuta av trädgården medan Monika kokade och passade upp mej. Bland annat en gång kommer jag ihåg med värme, tanken var att vi skulle ha farit till Mölle på mat, men föredrog att lämna hemma och Monika stekte färska abborfileer som vi åt med fina grönsaker som Monika själv odlat, så himla gott 🥰.

Och jag är så glad över att ha fått se det fina hebret som Tomas har fixat med sådan härlig snickarglädje, fylld med minnes saker och fina detaljer.

På sommaren kom även Vibjörn och Johannes med sin nyinköpta segelbåt slupen Susanna från Stockholm, tuffa pojkar!  Jag gick tillsammans med pojkarna ner till stranden för att få se den fina båten på nära håll.  Det är en 12m lång (tror jag 😂)  tvåmastad segelbåt. Det är ett härligt minne för mej och tänk att jag orkade gå ända ner till stranden från Monika utan rollator 😃!

I slutet av sommaren blev jag oförhappandes bjuden på utfärd med min sekreterare Katarina till Solf  och hälsade på en ung familj med en liten Milla på 8 månader. Det var roligt att komma och se hur en ung familj bor nuförtiden med färgsättningar och kök som ser helt annorlunda ut idag jämfört med på min tid. Det var trevligt att se Stundars området med alla dit flyttade byggnader. Jag kände igen flera bekanta gamla gårdar i Solf, tyvärr hann vi inte till kyrkogården där min syster Fanny finns, Katarina säger nästa gång far vi dit. På hemvägen for vi till Mölle på pizza, där sammanstrålade vi med Katarinas vän Timo, vi kunde sitta där ute på terassen och äta. 

Här en bild från vårt besök i Solf 

Nu har vi besök av Corona på boendet som begränsar vår rörlighet. Då är jag tacksam över min telefon som ger lindring åt ensamheten. Så gott folk hör av er, jag blir så glad.💔

Varma Hälsningar Greta 

Så här har vi suttit ikväll 😂